Brandskyddsarbete

Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på ”dennes eget initiativ”. Emellertid har ägaren eller innehavaren ofta inte själv möjlighet att kontinuerligt övervaka det totala brandskyddet. Uppgifter delegeras till en eller flera brandskyddsansvariga eller motsvarande. Delegeringen skall vara dokumenterad.

Ansvar och roller

Ansvarsområden och roller

Beroende på hur stort företaget är och vilken verksamhet som bedrivs finns olika funktioner inom brandskyddsverksamheten. Större industrier kan ha en egen brandstyrka och dessutom flera brandskyddsgrupper. På ett litet företag med bara några få anställda kan VD eller annan person utföra merparten av brandskyddsarbetet. Normalt kan dock följande funktioner och ansvarsområden särskiljas:

Företagsledning

Arbetsgivare är i likhet med vad som gäller andra arbetarskyddsfrågor huvudansvarig. VD eller styrelsen bär det juridiska ansvaret för brandskyddet. I större företag delegeras brandskyddsansvaret i allmänhet till en brandskyddsledare eller -chef. Företagets ledning har dock alltid en viktig roll i att besluta om brandskyddspolicyn mot bakgrund av företagets riskbild. Det är också ledningens sak att tillsätta de resurser som krävs för att uppnå det brandskydd man har beslutat om. Viktigt att beakta är också att det är mycket svårt att bedriva ett bra brandskyddsarbete utan en engagerad företagsledning som driver på.

Brandskyddsansvarig, brandskyddschef

Brandskyddsansvarig leder det löpande brandskyddsarbetet. Det är den person på företaget som skall ha bäst kompetens inom området. Några av arbetsuppgifterna är:

  • Organisera och planera företagets brandsäkerhet.
  • Tillsätta och utbilda utrymningsledare, brandskyddskontrollanter och andra brandskyddsfunktioner.
  • Besluta om brandsäkerhetsåtgärder
  • Ansvara för brandsyneverksamheten på företaget.
  • Ansvara för externa kontroller, besiktningar och entreprenader inom brandskyddsområdet.

Utrymningsledare

Utrymningsledare är ansvarig för utrymning inom ett visst område, t ex en verkstad eller ett våningsplan. Han eller hon skall följa upp att utrymningen fungerar och att inga blir kvar. Efter utrymning räknar hen in personerna vid återsamlingsplatsen och informerar berörda om skador, saknade m m.

Brandskyddskontrollant

Kontrollanten utför den löpande kontrollen av brandskyddet. Det sker normalt en gång i månaden och arbetet bedrivs enligt uppgjorda checklistor. Fel och brister rapporteras till brandskyddsansvarig.

Skyddsombud och skyddskommitté

Brandskyddsfrågor skall hanteras som övriga arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud företräder arbetstagarna i diskussioner med företagsledningen. Skyddsombudet skall kontrollera och rapportera brister i säkerhet och arbetsmiljö. På större arbetsplatser med en skyddskommitté kan denna handlägga och utreda flera brandskyddsfrågor.

Planering

Planer och planering

Beroende på anläggningens utformning måste saker som larmgivning, utrymning och släckinsatsen planläggas.

Larmplan

Larmgivningen är viktig och måste vara noggrant planerad i förväg.
Den omfattar t ex:

  • hur larm skall ges
  • vem eller vilka som larmas
  • hur vidare utlarmning, varning ges

Vid upprättande av larmplanen kan andra som berörs av planen samverka. Det kan t ex gälla andra företag i samma byggnad, myndigheter, räddningstjänst, sjukhus m m.

Utrymningsplan

Utrymningsplanen redovisar på ett överskådligt sätt hur utrymning skall ske och var återsamlingsplatser finns. Ofta anger den också var släckutrustning finns.

Insatsplan

Insatsplan anger hur släckinsatsen skall bedrivas. Det är viktigt att en insatsplan finns på större och mer komplicerade anläggningar. På platser med mycket brand- eller hälsofarlig utrustning är det extra viktigt att detta upptas på planen. Den upprättas av eller i samverkan med räddningstjänsten.

Brandskyddsregler

Brandskyddsregler

I tillämpliga delar bör verksamheten utarbeta regler/instruktioner för:

  • Trafik och parkering
  • Brandsektionerande dörrar
  • Renhållning
  • Rökning
  • Heta/brandfarliga arbeten
Drift- och underhållsrutiner

Drift- och underhållsrutiner

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är att olika brandtekniska installationer och andra detaljer är tillförlitliga och fungerar. För att säkerställa detta måste provnings- och underhållsrutiner finnas.

Information om hur ofta kontrollerna skall ske kan i tillämpliga delar hämtas ur följande informationskällor:

  • SBF-regler och aktuella standarder
  • Leverantörens anvisningar
  • Rimlighetsbedömning

Exempel på sådana funktionskontroller är:

  • Brandlarmanläggning enligt SBF 110:6
  • Sprinkler enligt SBF 120:4
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Självstängande dörrar uppställda på magnet
  • Brandgasspjäll
  • Övrig brandskyddsutrustning i luftbehandlingsinstallationer.
  • Utrymningslarm och utrymningsrutiner.
  • Inredning av utrymningsvägar.
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utr.vägar.
  • Aktuell larminstruktion i receptionen
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpenutrustning intakt.

Ofta utförs kontrollerna mellan 1 – 4 gånger per år eller i vissa fall månatligen. Förutom befintliga regler och anvisningar kan en risk- och konsekvensbedömning samt eventuell skadehistorik vara vägledande vid fastställandet av kontrollfrekvensen. Behovet är styrande.

Grundläggande är att funktionskontroll och underhåll genomförs regelbundet och att utföraren har tillräckliga kunskaper.

Instruktion bör upprättas för varje objekt innehållande syfte/mål, funktion, provmetod, provningsintervall och utförare. Uppföljning av genomförda kontroller, provningar och åtgärder görs årligen av den brandskyddsansvarige.

Uppföljning

Uppföljning av externa samt interna åtgärder

Det kan vara fördelaktigt att göra en sammanställning över vad man själv åtagit sig att göra för åtgärder och kontroller avseende brandskyddet och vad externa aktörer skall utföra. Genom en sådan få man en bra överblick och kan se att allt blivit åtgärdat. Exempel på vad en sådan lista kan innehålla följer nedan.

Loggbok

När man fastställt vilka uppföljningar man skall göra kan man göra en innehållsförteckning utifrån dessa. Under respektive flik lägger man sedan in brandsyneprotokoll, rapporter över utförda besiktningar/kontrollronder, rapporter över utförda utbildningar, revisionsprotokoll etc. På detta sätt finns alla dokument avseende brandskyddet översiktligt samlade på ett och samma ställe och kan lätt visas upp för brandmyndigheter, försäkringsbolag eller andra intressenter.

En loggbok kan t.ex omfatta följande åtgärder och kontroller.

Åtgärd

Frekvens

Ansvarig

Utförare

1.    Räddningstjänstens brandsyn
2.    Rapport från kontrollronderna
3.    Sammanställning av tillbudsrapporter
4.    Sammanställning brandutbildning/personal
5.    Sammanställning brandutbildning/BK
1 g/år
1 g/mån
2 ggr/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
BL
BL
BL
Räddningstjänsten
BA
BL
BL
BL
6.    Sammanställning utbildning/nyanställda
7.    Revisionsbesiktning brandlarm
8.    Funktionskontroll brandlarm
9.    Revisionsbesiktning vattensprinkler
10.  Funktionskontroll vattensprinker
1 g/år
1 g/år
1 g/mån
1 g/år
1 g/mån
BL
BL
BL
BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
11.  Revisionsbesiktning inertgasanläggning
12.  Funktionskontroll inertgasanläggning eller
       andra släcksystem
13.  Uppföljning översyn av brandredskap
14.  Elbesiktning
15.  Elrevision
1 g/år
1 g/mån

1 g/år
1 g/år
vart 3:e år
BL
BL

BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Servicetekniker
Beh. besiktningsman
Beh. besiktningsma
16.  Funktionskontroll utrymningslarm
17.  Funktionskontroll nödbelysning
 
18.  Funktionskontroll nödkraft, telefon
19.  Funktionskontroll nödkraft, brandlarm
20.  Funktionskontroll rökgasventilation
4 ggr/år
2 ggr/år
 
1 g/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
 
BL
BL
BL
BL
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
21.  Funktionskontroll rökdetektorstyrda
       brandgasspjäll/ventilation
22.  Funktionskontroll rökgasventilation tak
23.  Kontroll b-ventilationsanläggninga
4 ggr/år
 
1 g/mån
2 ggr/år
BL
 
BL
BL
Besiktningsman
 
Anläggningsskötare
Besiktningsman

BA = Brandskyddsansvarig, huvudansvarig för brandskyddet på anläggningen
BL = Brandskyddsledare, ansvarig för brandskyddet inom en avdelning
BK = Brandskyddskontrollant, utför kontrollronder inom ett område

Ansvar och roller

Ansvarsområden och roller

Beroende på hur stort företaget är och vilken verksamhet som bedrivs finns olika funktioner inom brandskyddsverksamheten. Större industrier kan ha en egen brandstyrka och dessutom flera brandskyddsgrupper. På ett litet företag med bara några få anställda kan VD eller annan person utföra merparten av brandskyddsarbetet. Normalt kan dock följande funktioner och ansvarsområden särskiljas:

Företagsledning

Arbetsgivare är i likhet med vad som gäller andra arbetarskyddsfrågor huvudansvarig. VD eller styrelsen bär det juridiska ansvaret för brandskyddet. I större företag delegeras brandskyddsansvaret i allmänhet till en brandskyddsledare eller -chef. Företagets ledning har dock alltid en viktig roll i att besluta om brandskyddspolicyn mot bakgrund av företagets riskbild. Det är också ledningens sak att tillsätta de resurser som krävs för att uppnå det brandskydd man har beslutat om. Viktigt att beakta är också att det är mycket svårt att bedriva ett bra brandskyddsarbete utan en engagerad företagsledning som driver på.

Brandskyddsansvarig, brandskyddschef

Brandskyddsansvarig leder det löpande brandskyddsarbetet. Det är den person på företaget som skall ha bäst kompetens inom området. Några av arbetsuppgifterna är:

  • Organisera och planera företagets brandsäkerhet.
  • Tillsätta och utbilda utrymningsledare, brandskyddskontrollanter och andra brandskyddsfunktioner.
  • Besluta om brandsäkerhetsåtgärder
  • Ansvara för brandsyneverksamheten på företaget.
  • Ansvara för externa kontroller, besiktningar och entreprenader inom brandskyddsområdet.

Utrymningsledare

Utrymningsledare är ansvarig för utrymning inom ett visst område, t ex en verkstad eller ett våningsplan. Han eller hon skall följa upp att utrymningen fungerar och att inga blir kvar. Efter utrymning räknar hen in personerna vid återsamlingsplatsen och informerar berörda om skador, saknade m m.

Brandskyddskontrollant

Kontrollanten utför den löpande kontrollen av brandskyddet. Det sker normalt en gång i månaden och arbetet bedrivs enligt uppgjorda checklistor. Fel och brister rapporteras till brandskyddsansvarig.

Skyddsombud och skyddskommitté

Brandskyddsfrågor skall hanteras som övriga arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud företräder arbetstagarna i diskussioner med företagsledningen. Skyddsombudet skall kontrollera och rapportera brister i säkerhet och arbetsmiljö. På större arbetsplatser med en skyddskommitté kan denna handlägga och utreda flera brandskyddsfrågor.

Planering

Planer och planering

Beroende på anläggningens utformning måste saker som larmgivning, utrymning och släckinsatsen planläggas.

Larmplan

Larmgivningen är viktig och måste vara noggrant planerad i förväg.
Den omfattar t ex:

  • hur larm skall ges
  • vem eller vilka som larmas
  • hur vidare utlarmning, varning ges

Vid upprättande av larmplanen kan andra som berörs av planen samverka. Det kan t ex gälla andra företag i samma byggnad, myndigheter, räddningstjänst, sjukhus m m.

Utrymningsplan

Utrymningsplanen redovisar på ett överskådligt sätt hur utrymning skall ske och var återsamlingsplatser finns. Ofta anger den också var släckutrustning finns.

Insatsplan

Insatsplan anger hur släckinsatsen skall bedrivas. Det är viktigt att en insatsplan finns på större och mer komplicerade anläggningar. På platser med mycket brand- eller hälsofarlig utrustning är det extra viktigt att detta upptas på planen. Den upprättas av eller i samverkan med räddningstjänsten.

Brandskyddsregler

Brandskyddsregler

I tillämpliga delar bör verksamheten utarbeta regler/instruktioner för:

  • Trafik och parkering
  • Brandsektionerande dörrar
  • Renhållning
  • Rökning
  • Heta/brandfarliga arbeten
Drift- och underhållsrutiner

Drift- och underhållsrutiner

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är att olika brandtekniska installationer och andra detaljer är tillförlitliga och fungerar. För att säkerställa detta måste provnings- och underhållsrutiner finnas.

Information om hur ofta kontrollerna skall ske kan i tillämpliga delar hämtas ur följande informationskällor:

  • SBF-regler och aktuella standarder
  • Leverantörens anvisningar
  • Rimlighetsbedömning

Exempel på sådana funktionskontroller är:

  • Brandlarmanläggning enligt SBF 110:6
  • Sprinkler enligt SBF 120:4
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Självstängande dörrar uppställda på magnet
  • Brandgasspjäll
  • Övrig brandskyddsutrustning i luftbehandlingsinstallationer.
  • Utrymningslarm och utrymningsrutiner.
  • Inredning av utrymningsvägar.
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utr.vägar.
  • Aktuell larminstruktion i receptionen
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpenutrustning intakt.

Ofta utförs kontrollerna mellan 1 – 4 gånger per år eller i vissa fall månatligen. Förutom befintliga regler och anvisningar kan en risk- och konsekvensbedömning samt eventuell skadehistorik vara vägledande vid fastställandet av kontrollfrekvensen. Behovet är styrande.

Grundläggande är att funktionskontroll och underhåll genomförs regelbundet och att utföraren har tillräckliga kunskaper.

Instruktion bör upprättas för varje objekt innehållande syfte/mål, funktion, provmetod, provningsintervall och utförare. Uppföljning av genomförda kontroller, provningar och åtgärder görs årligen av den brandskyddsansvarige.

Uppföljning

Uppföljning av externa samt interna åtgärder

Det kan vara fördelaktigt att göra en sammanställning över vad man själv åtagit sig att göra för åtgärder och kontroller avseende brandskyddet och vad externa aktörer skall utföra. Genom en sådan få man en bra överblick och kan se att allt blivit åtgärdat. Exempel på vad en sådan lista kan innehålla följer nedan.

Loggbok

När man fastställt vilka uppföljningar man skall göra kan man göra en innehållsförteckning utifrån dessa. Under respektive flik lägger man sedan in brandsyneprotokoll, rapporter över utförda besiktningar/kontrollronder, rapporter över utförda utbildningar, revisionsprotokoll etc. På detta sätt finns alla dokument avseende brandskyddet översiktligt samlade på ett och samma ställe och kan lätt visas upp för brandmyndigheter, försäkringsbolag eller andra intressenter.

En loggbok kan t.ex omfatta följande åtgärder och kontroller.

Åtgärd

Frekvens

Ansvarig

Utförare

1.    Räddningstjänstens brandsyn
2.    Rapport från kontrollronderna
3.    Sammanställning av tillbudsrapporter
4.    Sammanställning brandutbildning/personal
5.    Sammanställning brandutbildning/BK
1 g/år
1 g/mån
2 ggr/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
BL
BL
BL
Räddningstjänsten
BA
BL
BL
BL
6.    Sammanställning utbildning/nyanställda
7.    Revisionsbesiktning brandlarm
8.    Funktionskontroll brandlarm
9.    Revisionsbesiktning vattensprinkler
10.  Funktionskontroll vattensprinker
1 g/år
1 g/år
1 g/mån
1 g/år
1 g/mån
BL
BL
BL
BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
11.  Revisionsbesiktning inertgasanläggning
12.  Funktionskontroll inertgasanläggning eller
       andra släcksystem
13.  Uppföljning översyn av brandredskap
14.  Elbesiktning
15.  Elrevision
1 g/år
1 g/mån

1 g/år
1 g/år
vart 3:e år
BL
BL

BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Servicetekniker
Beh. besiktningsman
Beh. besiktningsma
16.  Funktionskontroll utrymningslarm
17.  Funktionskontroll nödbelysning
 
18.  Funktionskontroll nödkraft, telefon
19.  Funktionskontroll nödkraft, brandlarm
20.  Funktionskontroll rökgasventilation
4 ggr/år
2 ggr/år
 
1 g/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
 
BL
BL
BL
BL
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
21.  Funktionskontroll rökdetektorstyrda
       brandgasspjäll/ventilation
22.  Funktionskontroll rökgasventilation tak
23.  Kontroll b-ventilationsanläggninga
4 ggr/år
 
1 g/mån
2 ggr/år
BL
 
BL
BL
Besiktningsman
 
Anläggningsskötare
Besiktningsman

BA = Brandskyddsansvarig, huvudansvarig för brandskyddet på anläggningen
BL = Brandskyddsledare, ansvarig för brandskyddet inom en avdelning
BK = Brandskyddskontrollant, utför kontrollronder inom ett område

Relaterat

  • Tjänster

SBA - systematiskt brandskyddsarbete

Ansvarig för verksamheter och fastigheter är enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ansvarig för att ett fullgott och löpande brandskyddsarbete sker.

  • Tjänster

SBA aXess - digitalt ledningssystem

SBA aXess är ett system som effektiviserar och höjer kvaliteten på det systematiska brandskyddsarbetet.

  • Tjänster

Brandkonsulttjänster

Med hjälp av en brandkonsult säkerställer du att brandskyddet utformas optimalt och uppfyller lagar och regler. Vi står till tjänst med allt från mindre brandskyddsinventeringar till stora brandorsaksutredningar.

Med det digitala verktyget SBA Axess har du fullständig kontroll över det systematiska brandskyddsarbetet. Du kan alltid vara trygg, systemet ger information om allt som händer och påminner dig om vad som behöver göras för ditt brandskydd. Allt från den mobila plattform du föredrar, när som helst.

Kommun

I en kommun med verksamhet på flera platser är det viktigt att utbildning genomförs på ett likartat sätt.

  • Utbildning

Brandskyddsansvarig/SBA

Utbildningen vänder sig till den i företaget som har ansvar för företagets brandskydd och riskhantering, samt till brandskyddskontrollanter och ansvariga för inköp av företagets brandskydd.

  • Utbildning

SBA Axess

Utbildning i ledningssystemet SBA Axess. Avsedd för Dafos partner som säljer och arbetar i systemet. Kursledare är Patrik Munter.

  • Tjänster

Riksavtal

Om en verksamhet bedrivs på flera orter i Sverige så finns en rad fördelar med att teckna ett riksavtal med Dafo. Det ger en bra översikt och kontroll över alla enheter.