Brandskyddsarbete

Var ligger ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra brands uppkomst och spridning?

Ansvar och uppgifter

Ansvar och uppgifter

Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på ”dennes eget initiativ”. Emellertid har ägaren eller innehavaren ofta inte själv möjlighet att kontinuerligt övervaka det totala brandskyddet. Uppgifter delegeras till en eller flera brandskyddsansvariga eller motsvarande. Delegeringen skall vara dokumenterad.
 
Uppgiftsbeskrivning innehållande funktion, ansvarsområde, utbildningskrav, rapporteringsvägar och samverkansfunktioner bör tas fram.
 
Tillämpas intern brandskyddskontroll skall varje brandskyddskontrollant ha instruktion för kontrollrondering och tillsyner samt checklistor som beskriver vad som skall tillses.
Planer och planering

Planer och planering

Beroende på anläggningens utformning måste saker som larmgivning, utrymning och släckinsatsen planläggas.

Larmplan

Larmgivningen är viktig och måste vara noggrant planerad i förväg.
Den omfattar t ex

  • hur larm skall ges
  • vem eller vilka som larmas
  • hur vidare utlarmning, varning ges

Vid upprättande av larmplanen kan andra som berörs av planen samverka. Det kan t.ex gälla andra företag i samma byggnad, myndigheter, räddningstjänst, sjukhus m.m.

Utrymningsplan

Utrymningsplanen redovisar på ett överskådligt sätt hur utrymning skall ske och var återsamlingsplatser finns. Ofta anger den också var släckutrustning finns.

Insatsplan

Insatsplan anger hur släckinsatsen skall bedrivas. Det är viktigt att en insatsplan finns på större och mer komplicerade anläggningar. På platser med mycket brand- eller hälsofarlig utrustning är det extra viktigt att detta upptas på planen. Den upprättas av eller i samverkan med räddningstjänsten.

Brandskyddsregler

Brandskyddsregler

I tillämpliga delar bör företaget utarbeta regler/instruktioner för

  • Trafik och parkering
  • Brandsektionerande dörrar
  • Renhållning
  • Rökning
  • Heta arbeten

Se vidare separat vägginstruktion för utrymningsledare samt exempel på checklista för brandskyddskontrollant.

Drift- och underhållsrutiner

Drift- och underhållsrutiner

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är att olika brandtekniska installationer och andra detaljer är tillförlitliga och fungerar. För att säkerställa detta måste provnings- och underhållsrutiner finnas.

Information om hur ofta kontrollerna skall ske kan i tillämpliga delar hämtas ur följande informationskällor:

  • SBF-regler och aktuella standarder
  • Leverantörens anvisningar
  • Rimlighetsbedömning

Exempel på sådana funktionskontroller är:

  • Brandlarmanläggning enligt SBF 110:6
  • Sprinkler enligt SBF 120:4
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Självstängande dörrar uppställda på magnet
  • Brandgasspjäll
  • Övrig brandskyddsutrustning i luftbehandlingsinstallationer.
  • Utrymningslarm och utrymningsrutiner.
  • Inredning av utrymningsvägar.
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utr.vägar.
  • Aktuell larminstruktion i receptionen
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpenutrustning intakt.

Ofta utförs kontrollerna mellan 1 – 4 gånger per år eller i vissa fall månatligen. Förutom befintliga regler och anvisningar kan en risk- och konsekvensbedömning samt eventuell skadehistorik vara vägledande vid fastställandet av kontrollfrekvensen. Behovet är styrande.

Grundläggande är att funktionskontroll och underhåll genomförs regelbundet och att utföraren har tillräckliga kunskaper.

Instruktion bör upprättas för varje objekt innehållande syfte/mål, funktion, provmetod, provningsintervall och utförare. Uppföljning av genomförda kontroller, provningar och åtgärder görs årligen av den brandskyddsansvarige.

Uppföljning

Uppföljning av externa samt interna åtgärder

Det kan vara fördelaktigt att göra en sammanställning över vad man själv åtagit sig att göra för åtgärder och kontroller avseende brandskyddet och vad externa aktörer skall utföra. Genom en sådan få man en bra överblick och kan se att allt blivit åtgärdat. Exempel på vad en sådan lista kan innehålla följer nedan.

Loggbok

När man fastställt vilka uppföljningar man skall göra kan man göra en innehållsförteckning utifrån dessa. Under respektive flik lägger man sedan in brandsyneprotokoll, rapporter över utförda besiktningar/kontrollronder, rapporter över utförda utbildningar, revisionsprotokoll etc. På detta sätt finns alla dokument avseende brandskyddet översiktligt samlade på ett och samma ställe och kan lätt visas upp för brandmyndigheter, försäkringsbolag eller andra intressenter.

En loggbok kan t.ex omfatta följande åtgärder och kontroller.

Åtgärd

Frekvens

Ansvarig

Utförare

1.    Räddningstjänstens brandsyn
2.    Rapport från kontrollronderna
3.    Sammanställning av tillbudsrapporter
4.    Sammanställning brandutbildning/personal
5.    Sammanställning brandutbildning/BK
1 g/år
1 g/mån
2 ggr/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
BL
BL
BL
Räddningstjänsten
BA
BL
BL
BL
6.    Sammanställning utbildning/nyanställda
7.    Revisionsbesiktning brandlarm
8.    Funktionskontroll brandlarm
9.    Revisionsbesiktning vattensprinkler
10.  Funktionskontroll vattensprinker
1 g/år
1 g/år
1 g/mån
1 g/år
1 g/mån
BL
BL
BL
BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
11.  Revisionsbesiktning inertgasanläggning
12.  Funktionskontroll inertgasanläggning eller
       andra släcksystem
13.  Uppföljning översyn av brandredskap
14.  Elbesiktning
15.  Elrevision
1 g/år
1 g/mån

1 g/år
1 g/år
vart 3:e år
BL
BL

BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Servicetekniker
Beh. besiktningsman
Beh. besiktningsma
16.  Funktionskontroll utrymningslarm
17.  Funktionskontroll nödbelysning
 
18.  Funktionskontroll nödkraft, telefon
19.  Funktionskontroll nödkraft, brandlarm
20.  Funktionskontroll rökgasventilation
4 ggr/år
2 ggr/år
 
1 g/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
 
BL
BL
BL
BL
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
21.  Funktionskontroll rökdetektorstyrda
       brandgasspjäll/ventilation
22.  Funktionskontroll rökgasventilation tak
23.  Kontroll b-ventilationsanläggninga
4 ggr/år
 
1 g/mån
2 ggr/år
BL
 
BL
BL
Besiktningsman
 
Anläggningsskötare
Besiktningsman

BA = Brandskyddsansvarig, huvudansvarig för brandskyddet på anläggningen
BL = Brandskyddsledare, ansvarig för brandskyddet inom en avdelning
BK = Brandskyddskontrollant, utför kontrollronder inom ett område

Ansvar och uppgifter

Ansvar och uppgifter

Ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra brands uppkomst och spridning faller direkt på ägaren eller innehavaren av en anläggning. Sådana åtgärder skall enligt lagstiftningen ske på ”dennes eget initiativ”. Emellertid har ägaren eller innehavaren ofta inte själv möjlighet att kontinuerligt övervaka det totala brandskyddet. Uppgifter delegeras till en eller flera brandskyddsansvariga eller motsvarande. Delegeringen skall vara dokumenterad.
 
Uppgiftsbeskrivning innehållande funktion, ansvarsområde, utbildningskrav, rapporteringsvägar och samverkansfunktioner bör tas fram.
 
Tillämpas intern brandskyddskontroll skall varje brandskyddskontrollant ha instruktion för kontrollrondering och tillsyner samt checklistor som beskriver vad som skall tillses.
Planer och planering

Planer och planering

Beroende på anläggningens utformning måste saker som larmgivning, utrymning och släckinsatsen planläggas.

Larmplan

Larmgivningen är viktig och måste vara noggrant planerad i förväg.
Den omfattar t ex

  • hur larm skall ges
  • vem eller vilka som larmas
  • hur vidare utlarmning, varning ges

Vid upprättande av larmplanen kan andra som berörs av planen samverka. Det kan t.ex gälla andra företag i samma byggnad, myndigheter, räddningstjänst, sjukhus m.m.

Utrymningsplan

Utrymningsplanen redovisar på ett överskådligt sätt hur utrymning skall ske och var återsamlingsplatser finns. Ofta anger den också var släckutrustning finns.

Insatsplan

Insatsplan anger hur släckinsatsen skall bedrivas. Det är viktigt att en insatsplan finns på större och mer komplicerade anläggningar. På platser med mycket brand- eller hälsofarlig utrustning är det extra viktigt att detta upptas på planen. Den upprättas av eller i samverkan med räddningstjänsten.

Brandskyddsregler

Brandskyddsregler

I tillämpliga delar bör företaget utarbeta regler/instruktioner för

  • Trafik och parkering
  • Brandsektionerande dörrar
  • Renhållning
  • Rökning
  • Heta arbeten

Se vidare separat vägginstruktion för utrymningsledare samt exempel på checklista för brandskyddskontrollant.

Drift- och underhållsrutiner

Drift- och underhållsrutiner

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är att olika brandtekniska installationer och andra detaljer är tillförlitliga och fungerar. För att säkerställa detta måste provnings- och underhållsrutiner finnas.

Information om hur ofta kontrollerna skall ske kan i tillämpliga delar hämtas ur följande informationskällor:

  • SBF-regler och aktuella standarder
  • Leverantörens anvisningar
  • Rimlighetsbedömning

Exempel på sådana funktionskontroller är:

  • Brandlarmanläggning enligt SBF 110:6
  • Sprinkler enligt SBF 120:4
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Självstängande dörrar uppställda på magnet
  • Brandgasspjäll
  • Övrig brandskyddsutrustning i luftbehandlingsinstallationer.
  • Utrymningslarm och utrymningsrutiner.
  • Inredning av utrymningsvägar.
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utr.vägar.
  • Aktuell larminstruktion i receptionen
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpenutrustning intakt.

Ofta utförs kontrollerna mellan 1 – 4 gånger per år eller i vissa fall månatligen. Förutom befintliga regler och anvisningar kan en risk- och konsekvensbedömning samt eventuell skadehistorik vara vägledande vid fastställandet av kontrollfrekvensen. Behovet är styrande.

Grundläggande är att funktionskontroll och underhåll genomförs regelbundet och att utföraren har tillräckliga kunskaper.

Instruktion bör upprättas för varje objekt innehållande syfte/mål, funktion, provmetod, provningsintervall och utförare. Uppföljning av genomförda kontroller, provningar och åtgärder görs årligen av den brandskyddsansvarige.

Uppföljning

Uppföljning av externa samt interna åtgärder

Det kan vara fördelaktigt att göra en sammanställning över vad man själv åtagit sig att göra för åtgärder och kontroller avseende brandskyddet och vad externa aktörer skall utföra. Genom en sådan få man en bra överblick och kan se att allt blivit åtgärdat. Exempel på vad en sådan lista kan innehålla följer nedan.

Loggbok

När man fastställt vilka uppföljningar man skall göra kan man göra en innehållsförteckning utifrån dessa. Under respektive flik lägger man sedan in brandsyneprotokoll, rapporter över utförda besiktningar/kontrollronder, rapporter över utförda utbildningar, revisionsprotokoll etc. På detta sätt finns alla dokument avseende brandskyddet översiktligt samlade på ett och samma ställe och kan lätt visas upp för brandmyndigheter, försäkringsbolag eller andra intressenter.

En loggbok kan t.ex omfatta följande åtgärder och kontroller.

Åtgärd

Frekvens

Ansvarig

Utförare

1.    Räddningstjänstens brandsyn
2.    Rapport från kontrollronderna
3.    Sammanställning av tillbudsrapporter
4.    Sammanställning brandutbildning/personal
5.    Sammanställning brandutbildning/BK
1 g/år
1 g/mån
2 ggr/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
BL
BL
BL
Räddningstjänsten
BA
BL
BL
BL
6.    Sammanställning utbildning/nyanställda
7.    Revisionsbesiktning brandlarm
8.    Funktionskontroll brandlarm
9.    Revisionsbesiktning vattensprinkler
10.  Funktionskontroll vattensprinker
1 g/år
1 g/år
1 g/mån
1 g/år
1 g/mån
BL
BL
BL
BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare
11.  Revisionsbesiktning inertgasanläggning
12.  Funktionskontroll inertgasanläggning eller
       andra släcksystem
13.  Uppföljning översyn av brandredskap
14.  Elbesiktning
15.  Elrevision
1 g/år
1 g/mån

1 g/år
1 g/år
vart 3:e år
BL
BL

BL
BL
BL
Beh. besiktningsman
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Servicetekniker
Beh. besiktningsman
Beh. besiktningsma
16.  Funktionskontroll utrymningslarm
17.  Funktionskontroll nödbelysning
 
18.  Funktionskontroll nödkraft, telefon
19.  Funktionskontroll nödkraft, brandlarm
20.  Funktionskontroll rökgasventilation
4 ggr/år
2 ggr/år
 
1 g/år
1 g/år
1 g/år
BL
BL
 
BL
BL
BL
BL
Anläggningsskötare /
Servicetekniker
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
Anläggningsskötare
21.  Funktionskontroll rökdetektorstyrda
       brandgasspjäll/ventilation
22.  Funktionskontroll rökgasventilation tak
23.  Kontroll b-ventilationsanläggninga
4 ggr/år
 
1 g/mån
2 ggr/år
BL
 
BL
BL
Besiktningsman
 
Anläggningsskötare
Besiktningsman

BA = Brandskyddsansvarig, huvudansvarig för brandskyddet på anläggningen
BL = Brandskyddsledare, ansvarig för brandskyddet inom en avdelning
BK = Brandskyddskontrollant, utför kontrollronder inom ett område

Relaterat