Brandrisker och riskhantering

Att brand utbryter kan bero på många omständigheter. Vid en riskanalys bedömer man först vilka brandrisker som finns.

Grundläggande förutsättningar för att en brand utbryter är alltid att villkoren i brandtriangeln ska vara uppfyllda dvs:

  • Värme utvecklas i tillräcklig mängd t ex från het yta, gnista, glöd eller låga
  • Brännbart ämne förekommer i rätt form och torrhet m m.
  • Syre finns i tillräcklig mängd
Riskanalys

Riskanalys

En riskanalys har till uppgift identifiera, värdera och prioritera risker, med avsikt att eliminera, förebygga eller reducera konsekvenserna av skaderiskerna.

Arbetsgång

Företag bör upprätta en riskanalys med inriktning på anläggningens sårbarhet vid en brandskada. Tillvägagångssättet vid en riskanalys kan vara:

  • Inventera befintliga risker mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs.
  • Värdera risk- och skadekostnaden för anläggningen och för de enskilda riskerna.
  • Avstäm risknivån / skadekostnaden mot acceptabel risk- och skadenivå. Vid fastställande av acceptabel skadenivå skall företagets riskpolicy, myndighetskrav m m beaktas.
  • Vidta åtgärder vid behov. Åtgärderna kan i bästa fall eliminera en risk. Normalt är de dock skadeförebyggande eller begränsar konsekvenserna om en skada inträffar.

Riskidentifiering

Vid riskanalysen bedömer man först vilka brandrisker som finns. För att fastställa riskerna bör en riskinventering göras.

Eventuellt kan man ta hjälp av en besiktningsman för inventeringen. Det är ofta bra med en oberoende person med andra erfarenheter som kan ge sin syn på de risker som finns i verksamheten.

Statistik över vanliga brandorsaker och brandstiftare kan ge en god vägledning för att finna brandriskerna. Se separat kapitel.

Tillbudsrapportering är också en mycket viktig och bra metod för att fastställa risker. Många stora skador har föregåtts av flera tillbud och ofta utan att man har noterat och vidtagit åtgärder till följd av tillbuden.

Riskkostnad

Riskkostnaden beräknas som sannolikheten för att en skada skall uppstå och kostnaden för skadan.

Skadekostnaden är till stor del beroende av hur stor utbredning en skada beräknas få. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är då:

  • Brandbelastning – byggnadsmaterial, ordning och reda, skräp, brandfarlig vara
  • Brandcellsgränser – branddörrar, håltagningar, ventilation
  • Brandlarm – automatiskt brandlarm, bevakning, larmöverföring
  • Släckutrustning – brandsläckare, brandposter, vattensprinkler, släckanläggningar
  • Räddningstjänst – insatstid, insatsplaner, bemanning
  • Brandskyddsrutiner – utbildning, underhåll och kontroller av brandskyddsutrustning

Skadekostnadernas storlek är inte bara förlorad egendom. Även kostnader som produktionsstopp och förlorade marknadsandelar avgör anläggningens sårbarhet. Större företag har idag ofta en eller flera anläggningar med en speciell nyckelfunktion, där skadorna till följd av en brand och brandavbrott får stora konsekvenser för andra anläggningar och verksamheter i koncernen och för företaget som helhet.

Ofta anges den beräknade maximala skadekostnaden som EML – Estimated Maximum Loss.

Riskvärdering och bedömning

Risker kan inte helt elimineras. Företaget måste därför besluta om vilken risknivå och riskkostnad man kan acceptera. Vid beslut om acceptabel risknivå kan hänsyn tas till:

  • Verksamhetens art – hur kritisk processen är för företaget
  • Brandskydds- och riskpolicy i företaget som helhet eller i koncernen
  • Arbetarskydd och risk för personskador
  • Brandskyddslagstiftning

Vid val av åtgärder skall risk- och skadekostnaden ställas i relation till åtgärdens kostnad.

Modellen beskriver hur de inledande skyddsåtgärderna ger en väsentligt reducerad skadekostnad till en låg kostnad för vidtagna åtgärder. Vid en viss skyddsnivå (x) och totalkostnad (y) kommer ökade skyddsåtgärder att kosta mer än den erhållna besparingen i skadekostnad. Totalkostnaden ökar.

Optimal skyddsnivå är när totalkostnaden är som lägst. Viktigt att beakta i modellen är att i skadekostnaden ingår alla kostnader för avbrott, försämrat rykte, risk för konkurs m m.

Riskbehandling

Riskbehandling – val av åtgärder

Med hänsyn till den acceptabla risknivån görs en bedömning av brandriskerna och beslut om åtgärder fattas. Beroende på i vilket skede en åtgärd sätts in kan man dela in åtgärderna i följande:

  • Riskeliminering
    Åtgärder som gör att en risk undanröjs t ex:
    - Ändrad tillverkningsmetod
    - Upphöra med försäljning av en brandfarlig vara
    - Flytta och slå samman produktion
  • Skadeförebyggande åtgärder
  • Skadebegränsande åtgärder

Åtgärderna kan också delas in i tekniska, administrativa och ekonomiska delar.

Tekniska åtgärder

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är olika byggnads- och brandtekniska installationer. Exempel på skadebegränsande installationer är:

  • Brandsektionering, brandavskiljande väggar
  • Branddörrar, branddörrstängare
  • Brandlarmanläggningar
  • Vattensprinkler
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Brandgasspjäll
  • Utrymningslarm
  • Inredning och väggbeklädnad i utrymningsväg
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utrymningsväg
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpen-utrustning

Tekniska installationer behöver inte enbart vara skadebegränsande. Minst lika viktigt är skadeförebyggande åtgärder. Det är svårt att ange förebyggande åtgärder eftersom de är beroende av vilken utrustning som skall skyddas. Ofta gäller det att välja utförande och kvalitet på utrustningen anpassad till användningsområdet.

Några exempel är:

  • Ventilation i batterirum
  • Nödstoppsanordningar på maskiner
  • Överhettningsskydd
  • Jordfelsbrytare
  • Avsäkring av elektriska installationer och utrustningar
  • Rätt typ och kvalitet på slang och ledningar för brännbara vätskor och gaser
  • Säkerhetsglimtändare på lysrör
  • Skyddsslang eller förbättrad kabelisolering för kabel installerad i miljö med mekaniska påkänningar

Administrativa åtgärder

Utöver tekniska åtgärder är arbetsmetoder och rutiner avgörande för att minimera brandskador. Dessa åtgärder brukar benämnas som administrativa och berör frågor som:

  • Brandskyddsregler
  • Arbetsinstruktioner och -rutiner
  • Personalens kompetens och utbildning

Exempel på administrativa åtgärder är t ex:

  • att underhåll utförs både på brandskyddsutrustning och andra tekniska installationer t ex elektrisk utrustning, processutrustning, fordon m.m.
  • att brandavskiljande dörrar inte är uppkilade och att brandavskiljande väggar är intakta
  • att utrymningsvägar och släckutrustning inte är blockerade
  • att rökning endast sker på platser där detta är tillåtet
  • att okontrollerad användning av elektriska apparater t ex elkaminer, kokplattor och kaffebryggare inte förekommer
  • att gastuber är förankrade samt att huvudkranar stängs vid arbetsdagens slut
  • att heta arbeten, svetsning, lödning, skärning samt slipning med rondell (arbeten med öppen låga eller som genererar gnistor) utförs av personal som har tillstånd för detta. (Entreprenör som bedriver denna typ av arbete skall vara certifierad samt ha svetstillstånd för det pågående arbetet.)
  • att aktuell larminstruktion finns i receptionen
  • att framkörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • att lysrör ej blinkar
  • att städning sker regelbundet och att brandbelastningen inte höjs genom ansamlingar av brännbart material

Ekonomiska åtgärder

Ekonomiska åtgärder skall minimera den ekonomiska risken eller förlusten. Det kan vara olika typer av försäkringslösningar eller riskspridning genom dubbla och parallella produktionsprocesser.

Brandstiftare och brandorsak

Brandstiftare och brandorsak

Det är viktigt att hålla isär begreppen brandstiftare och brandorsak. Brandstiftare är ett föremål som har orsakat en brand t ex en motor, en eldstad eller ett elektriskt element. Brandorsaken är den omständighet som har gett upphov till branden t ex övertäckning av elradiator med kläder. Ett annat exempel är läckage av hydraulolja på motorns turboaggregat. I sista fallet är motorn brandstiftare men orsaken kan vara bristfälligt underhåll eller dålig kvalitet på hydraulslangen.

Brandstiftare

Exempel på vanliga brandstiftare är:

  • Elinstallationer och apparater
    - Ställverk, kablar, kopplingsutrustningar
    - TV-apparater, radio, datorer, kopiatorer
    - Belysning
    - Kyl, frys, spis, tvättmaskin, brödrost, kaffekokare och andra hushållsmaskiner
    - Transformatorer och oljefyllda elapparater
  • Uppvärmningsanordningar t.ex
    - Ugnar och torkar
    - Spritkök och blåslampor
    - Gasolbrännare
    - Element, byggtorkar och andraeluppvärmningsanordningar
    - Smältgrytor, oljebad
  • Fordon, truckar, last- och arbetsmaskiner
  • Heta arbeten
    - Svetsning
    - Skärning
  • Maskiner
    - Gnistbearbetningsmaskiner
    - Transmissioner och transportörer
    - Tryckpressar
    - Beläggningsmaskiner
    - Behållare, rör och apparater med olja under tryck
  • Öppen eld
    - Levande ljus
    - Cigaretter
    - Tändstickor
    - Tomtebloss
  • Självantändande ämnen
  • Blixtar från åska

Brandorsaker

Anledningen till att brand uppstår kan bero på många olika faktorer och ibland samverkande brandorsaker. Några exempel på brandorsaker är:

  • Mekaniska och kemiska brandorsaker
    - Friktion och varmgång
    - Mekaniska gnistor och slagenergi
    - Värme från kompression och kemiska reaktioner
  • Elektriska brandorsaker
    - Statisk elektricitet
    - Isolationsfel
    - Ljusbåge
    - Elström
    - Övergångsmotstånd
    - Glappkontakt
    - Överbelastning
    - Jordfel
    - Kortslutning
  • "Den mänskliga faktorn"
    - Anlagd brand
    - Vårdslöshet
    - Glömska
    - Lek med eld
Brandstatistik

Brandstatistik

År 2007 registrerades 28 000 bränder av försäkringsbolagen. Kostnaden för brandskadorna inklusive avbrott uppgick till 4,8 miljarder. 20 000 av dessa bränder inträffade i bostäder och kostnaden för dessa var ca 1,3 miljarder.

2005 hade 419 bränder en skadekostnad på mer än 1,5 miljoner. Dessa brukar benämnas som storskador.

Försäkringsbolagens statistik för storskador visar att elektrisk utrustning och anlagd brand är den vanligaste brandorsaken. Efter 2005 finns ingen statistik på storskador.

Om alla bränder inklusive de i bostadsmiljö räknas ser statistiken annorlunda ut. Då står åsk- och överspänningsskador för mer än 30% av statistiken. Brand utbryter bara i 10-15% av fallen även om de klassas som brandskador. Skadekostnaderna för dessa är också låga, normalt under 5% av totala skadekostnaden.

Andra vanliga brandorsaker i hem är:

  • Elektrisk utrustning (12%)
  • Eldstad, uppvärmning (6%)
  • Tändstickor, levande ljus, tomtebloss (2-3%)
  • Anlagd brand (4%)

Varje år dör ca 100 personer i bränder. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och den vanligaste orsaken är rökning. I många fall saknas också en fungerande brandvarnare. 2007 saknades brandvarnare i mer än 70% av dödsbränderna. Över hälften av de döda var äldre personer över 60 år.

Riskanalys

Riskanalys

En riskanalys har till uppgift identifiera, värdera och prioritera risker, med avsikt att eliminera, förebygga eller reducera konsekvenserna av skaderiskerna.

Arbetsgång

Företag bör upprätta en riskanalys med inriktning på anläggningens sårbarhet vid en brandskada. Tillvägagångssättet vid en riskanalys kan vara:

  • Inventera befintliga risker mot bakgrund av den verksamhet som bedrivs.
  • Värdera risk- och skadekostnaden för anläggningen och för de enskilda riskerna.
  • Avstäm risknivån / skadekostnaden mot acceptabel risk- och skadenivå. Vid fastställande av acceptabel skadenivå skall företagets riskpolicy, myndighetskrav m m beaktas.
  • Vidta åtgärder vid behov. Åtgärderna kan i bästa fall eliminera en risk. Normalt är de dock skadeförebyggande eller begränsar konsekvenserna om en skada inträffar.

Riskidentifiering

Vid riskanalysen bedömer man först vilka brandrisker som finns. För att fastställa riskerna bör en riskinventering göras.

Eventuellt kan man ta hjälp av en besiktningsman för inventeringen. Det är ofta bra med en oberoende person med andra erfarenheter som kan ge sin syn på de risker som finns i verksamheten.

Statistik över vanliga brandorsaker och brandstiftare kan ge en god vägledning för att finna brandriskerna. Se separat kapitel.

Tillbudsrapportering är också en mycket viktig och bra metod för att fastställa risker. Många stora skador har föregåtts av flera tillbud och ofta utan att man har noterat och vidtagit åtgärder till följd av tillbuden.

Riskkostnad

Riskkostnaden beräknas som sannolikheten för att en skada skall uppstå och kostnaden för skadan.

Skadekostnaden är till stor del beroende av hur stor utbredning en skada beräknas få. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är då:

  • Brandbelastning – byggnadsmaterial, ordning och reda, skräp, brandfarlig vara
  • Brandcellsgränser – branddörrar, håltagningar, ventilation
  • Brandlarm – automatiskt brandlarm, bevakning, larmöverföring
  • Släckutrustning – brandsläckare, brandposter, vattensprinkler, släckanläggningar
  • Räddningstjänst – insatstid, insatsplaner, bemanning
  • Brandskyddsrutiner – utbildning, underhåll och kontroller av brandskyddsutrustning

Skadekostnadernas storlek är inte bara förlorad egendom. Även kostnader som produktionsstopp och förlorade marknadsandelar avgör anläggningens sårbarhet. Större företag har idag ofta en eller flera anläggningar med en speciell nyckelfunktion, där skadorna till följd av en brand och brandavbrott får stora konsekvenser för andra anläggningar och verksamheter i koncernen och för företaget som helhet.

Ofta anges den beräknade maximala skadekostnaden som EML – Estimated Maximum Loss.

Riskvärdering och bedömning

Risker kan inte helt elimineras. Företaget måste därför besluta om vilken risknivå och riskkostnad man kan acceptera. Vid beslut om acceptabel risknivå kan hänsyn tas till:

  • Verksamhetens art – hur kritisk processen är för företaget
  • Brandskydds- och riskpolicy i företaget som helhet eller i koncernen
  • Arbetarskydd och risk för personskador
  • Brandskyddslagstiftning

Vid val av åtgärder skall risk- och skadekostnaden ställas i relation till åtgärdens kostnad.

Modellen beskriver hur de inledande skyddsåtgärderna ger en väsentligt reducerad skadekostnad till en låg kostnad för vidtagna åtgärder. Vid en viss skyddsnivå (x) och totalkostnad (y) kommer ökade skyddsåtgärder att kosta mer än den erhållna besparingen i skadekostnad. Totalkostnaden ökar.

Optimal skyddsnivå är när totalkostnaden är som lägst. Viktigt att beakta i modellen är att i skadekostnaden ingår alla kostnader för avbrott, försämrat rykte, risk för konkurs m m.

Riskbehandling

Riskbehandling – val av åtgärder

Med hänsyn till den acceptabla risknivån görs en bedömning av brandriskerna och beslut om åtgärder fattas. Beroende på i vilket skede en åtgärd sätts in kan man dela in åtgärderna i följande:

  • Riskeliminering
    Åtgärder som gör att en risk undanröjs t ex:
    - Ändrad tillverkningsmetod
    - Upphöra med försäljning av en brandfarlig vara
    - Flytta och slå samman produktion
  • Skadeförebyggande åtgärder
  • Skadebegränsande åtgärder

Åtgärderna kan också delas in i tekniska, administrativa och ekonomiska delar.

Tekniska åtgärder

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är olika byggnads- och brandtekniska installationer. Exempel på skadebegränsande installationer är:

  • Brandsektionering, brandavskiljande väggar
  • Branddörrar, branddörrstängare
  • Brandlarmanläggningar
  • Vattensprinkler
  • Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
  • Handbrandsläckare och brandposter
  • Nödbelysning
  • Belysning för vägledande markeringar
  • Brandgasspjäll
  • Utrymningslarm
  • Inredning och väggbeklädnad i utrymningsväg
  • Låsvred, reglar och spanjoletter i utrymningsväg
  • Ankörningsvägar för räddningsfordon
  • Lokal räddningsmateriel och första hjälpen-utrustning

Tekniska installationer behöver inte enbart vara skadebegränsande. Minst lika viktigt är skadeförebyggande åtgärder. Det är svårt att ange förebyggande åtgärder eftersom de är beroende av vilken utrustning som skall skyddas. Ofta gäller det att välja utförande och kvalitet på utrustningen anpassad till användningsområdet.

Några exempel är:

  • Ventilation i batterirum
  • Nödstoppsanordningar på maskiner
  • Överhettningsskydd
  • Jordfelsbrytare
  • Avsäkring av elektriska installationer och utrustningar
  • Rätt typ och kvalitet på slang och ledningar för brännbara vätskor och gaser
  • Säkerhetsglimtändare på lysrör
  • Skyddsslang eller förbättrad kabelisolering för kabel installerad i miljö med mekaniska påkänningar

Administrativa åtgärder

Utöver tekniska åtgärder är arbetsmetoder och rutiner avgörande för att minimera brandskador. Dessa åtgärder brukar benämnas som administrativa och berör frågor som:

  • Brandskyddsregler
  • Arbetsinstruktioner och -rutiner
  • Personalens kompetens och utbildning

Exempel på administrativa åtgärder är t ex:

  • att underhåll utförs både på brandskyddsutrustning och andra tekniska installationer t ex elektrisk utrustning, processutrustning, fordon m.m.
  • att brandavskiljande dörrar inte är uppkilade och att brandavskiljande väggar är intakta
  • att utrymningsvägar och släckutrustning inte är blockerade
  • att rökning endast sker på platser där detta är tillåtet
  • att okontrollerad användning av elektriska apparater t ex elkaminer, kokplattor och kaffebryggare inte förekommer
  • att gastuber är förankrade samt att huvudkranar stängs vid arbetsdagens slut
  • att heta arbeten, svetsning, lödning, skärning samt slipning med rondell (arbeten med öppen låga eller som genererar gnistor) utförs av personal som har tillstånd för detta. (Entreprenör som bedriver denna typ av arbete skall vara certifierad samt ha svetstillstånd för det pågående arbetet.)
  • att aktuell larminstruktion finns i receptionen
  • att framkörningsvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda.
  • att lysrör ej blinkar
  • att städning sker regelbundet och att brandbelastningen inte höjs genom ansamlingar av brännbart material

Ekonomiska åtgärder

Ekonomiska åtgärder skall minimera den ekonomiska risken eller förlusten. Det kan vara olika typer av försäkringslösningar eller riskspridning genom dubbla och parallella produktionsprocesser.

Brandstiftare och brandorsak

Brandstiftare och brandorsak

Det är viktigt att hålla isär begreppen brandstiftare och brandorsak. Brandstiftare är ett föremål som har orsakat en brand t ex en motor, en eldstad eller ett elektriskt element. Brandorsaken är den omständighet som har gett upphov till branden t ex övertäckning av elradiator med kläder. Ett annat exempel är läckage av hydraulolja på motorns turboaggregat. I sista fallet är motorn brandstiftare men orsaken kan vara bristfälligt underhåll eller dålig kvalitet på hydraulslangen.

Brandstiftare

Exempel på vanliga brandstiftare är:

  • Elinstallationer och apparater
    - Ställverk, kablar, kopplingsutrustningar
    - TV-apparater, radio, datorer, kopiatorer
    - Belysning
    - Kyl, frys, spis, tvättmaskin, brödrost, kaffekokare och andra hushållsmaskiner
    - Transformatorer och oljefyllda elapparater
  • Uppvärmningsanordningar t.ex
    - Ugnar och torkar
    - Spritkök och blåslampor
    - Gasolbrännare
    - Element, byggtorkar och andraeluppvärmningsanordningar
    - Smältgrytor, oljebad
  • Fordon, truckar, last- och arbetsmaskiner
  • Heta arbeten
    - Svetsning
    - Skärning
  • Maskiner
    - Gnistbearbetningsmaskiner
    - Transmissioner och transportörer
    - Tryckpressar
    - Beläggningsmaskiner
    - Behållare, rör och apparater med olja under tryck
  • Öppen eld
    - Levande ljus
    - Cigaretter
    - Tändstickor
    - Tomtebloss
  • Självantändande ämnen
  • Blixtar från åska

Brandorsaker

Anledningen till att brand uppstår kan bero på många olika faktorer och ibland samverkande brandorsaker. Några exempel på brandorsaker är:

  • Mekaniska och kemiska brandorsaker
    - Friktion och varmgång
    - Mekaniska gnistor och slagenergi
    - Värme från kompression och kemiska reaktioner
  • Elektriska brandorsaker
    - Statisk elektricitet
    - Isolationsfel
    - Ljusbåge
    - Elström
    - Övergångsmotstånd
    - Glappkontakt
    - Överbelastning
    - Jordfel
    - Kortslutning
  • "Den mänskliga faktorn"
    - Anlagd brand
    - Vårdslöshet
    - Glömska
    - Lek med eld
Brandstatistik

Brandstatistik

År 2007 registrerades 28 000 bränder av försäkringsbolagen. Kostnaden för brandskadorna inklusive avbrott uppgick till 4,8 miljarder. 20 000 av dessa bränder inträffade i bostäder och kostnaden för dessa var ca 1,3 miljarder.

2005 hade 419 bränder en skadekostnad på mer än 1,5 miljoner. Dessa brukar benämnas som storskador.

Försäkringsbolagens statistik för storskador visar att elektrisk utrustning och anlagd brand är den vanligaste brandorsaken. Efter 2005 finns ingen statistik på storskador.

Om alla bränder inklusive de i bostadsmiljö räknas ser statistiken annorlunda ut. Då står åsk- och överspänningsskador för mer än 30% av statistiken. Brand utbryter bara i 10-15% av fallen även om de klassas som brandskador. Skadekostnaderna för dessa är också låga, normalt under 5% av totala skadekostnaden.

Andra vanliga brandorsaker i hem är:

  • Elektrisk utrustning (12%)
  • Eldstad, uppvärmning (6%)
  • Tändstickor, levande ljus, tomtebloss (2-3%)
  • Anlagd brand (4%)

Varje år dör ca 100 personer i bränder. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och den vanligaste orsaken är rökning. I många fall saknas också en fungerande brandvarnare. 2007 saknades brandvarnare i mer än 70% av dödsbränderna. Över hälften av de döda var äldre personer över 60 år.

Relaterat