Att brand utbryter kan bero på många omständigheter. Vid en riskanalys bedömer man först vilka brandrisker som finns.
Grundläggande förutsättningar för att en brand utbryter är alltid att villkoren i brandtriangeln ska vara uppfyllda dvs:
Läs mer om vilka brandrisker som finns på vår sida Om brandrisker.
En riskanalys har till uppgift identifiera, värdera och prioritera risker, med avsikt att eliminera, förebygga eller reducera konsekvenserna av skaderiskerna.
Företag bör upprätta en riskanalys med inriktning på anläggningens sårbarhet vid en brandskada. Tillvägagångssättet vid en riskanalys kan vara:
Dafo erbjuder utbildning för personer som utför arbeten som orsakar uppvärmning på tillfällig arbetsplats. Här kan du läsa mer och anmäla dig till kursen Brandfarliga heta arbeten!
Vid riskanalysen bedömer man först vilka brandrisker som finns. För att fastställa riskerna bör en riskinventering göras.
Eventuellt kan man ta hjälp av en besiktningsman för inventeringen. Det är ofta bra med en oberoende person med andra erfarenheter som kan ge sin syn på de risker som finns i verksamheten.
Statistik över vanliga brandorsaker och brandstiftare kan ge en god vägledning för att finna brandriskerna. Se separat kapitel.
Tillbudsrapportering är också en mycket viktig och bra metod för att fastställa risker. Många stora skador har föregåtts av flera tillbud och ofta utan att man har noterat och vidtagit åtgärder till följd av tillbuden.
Riskkostnaden beräknas som sannolikheten för att en skada skall uppstå och kostnaden för skadan.
Skadekostnaden är till stor del beroende av hur stor utbredning en skada beräknas få. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är då:
Skadekostnadernas storlek är inte bara förlorad egendom. Även kostnader som produktionsstopp och förlorade marknadsandelar avgör anläggningens sårbarhet. Större företag har idag ofta en eller flera anläggningar med en speciell nyckelfunktion, där skadorna till följd av en brand och brandavbrott får stora konsekvenser för andra anläggningar och verksamheter i koncernen och för företaget som helhet.
Ofta anges den beräknade maximala skadekostnaden som EML – Estimated Maximum Loss.
Risker kan inte helt elimineras. Företaget måste därför besluta om vilken risknivå och riskkostnad man kan acceptera. Vid beslut om acceptabel risknivå kan hänsyn tas till:
Vid val av åtgärder skall risk- och skadekostnaden ställas i relation till åtgärdens kostnad.
Modellen beskriver hur de inledande skyddsåtgärderna ger en väsentligt reducerad skadekostnad till en låg kostnad för vidtagna åtgärder. Vid en viss skyddsnivå (x) och totalkostnad (y) kommer ökade skyddsåtgärder att kosta mer än den erhållna besparingen i skadekostnad. Totalkostnaden ökar.
Optimal skyddsnivå är när totalkostnaden är som lägst. Viktigt att beakta i modellen är att i skadekostnaden ingår alla kostnader för avbrott, försämrat rykte, risk för konkurs m m.
Med hänsyn till den acceptabla risknivån görs en bedömning av brandriskerna och beslut om åtgärder fattas. Beroende på i vilket skede en åtgärd sätts in kan man dela in åtgärderna i följande:
Åtgärderna kan också delas in i tekniska, administrativa och ekonomiska delar.
En betydelsefull del i det interna brandskyddet är olika byggnads- och brandtekniska installationer. Exempel på skadebegränsande installationer är:
Tekniska installationer behöver inte enbart vara skadebegränsande. Minst lika viktigt är skadeförebyggande åtgärder. Det är svårt att ange förebyggande åtgärder eftersom de är beroende av vilken utrustning som skall skyddas. Ofta gäller det att välja utförande och kvalitet på utrustningen anpassad till användningsområdet.
Några exempel är:
Utöver tekniska åtgärder är arbetsmetoder och rutiner avgörande för att minimera brandskador. Dessa åtgärder brukar benämnas som administrativa och berör frågor som:
Exempel på administrativa åtgärder är t ex:
Ekonomiska åtgärder skall minimera den ekonomiska risken eller förlusten. Det kan vara olika typer av försäkringslösningar eller riskspridning genom dubbla och parallella produktionsprocesser.
År 2007 registrerades 28 000 bränder av försäkringsbolagen. Kostnaden för brandskadorna inklusive avbrott uppgick till 4,8 miljarder. 20 000 av dessa bränder inträffade i bostäder och kostnaden för dessa var ca 1,3 miljarder.
2005 hade 419 bränder en skadekostnad på mer än 1,5 miljoner. Dessa brukar benämnas som storskador.
Försäkringsbolagens statistik för storskador visar att elektrisk utrustning och anlagd brand är den vanligaste brandorsaken. Efter 2005 finns ingen statistik på storskador.
Om alla bränder inklusive de i bostadsmiljö räknas ser statistiken annorlunda ut. Då står åsk- och överspänningsskador för mer än 30% av statistiken. Brand utbryter bara i 10-15% av fallen även om de klassas som brandskador. Skadekostnaderna för dessa är också låga, normalt under 5% av totala skadekostnaden.
Andra vanliga brandorsaker i hem är:
Varje år dör ca 100 personer i bränder. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och den vanligaste orsaken är rökning. I många fall saknas också en fungerande brandvarnare. 2007 saknades brandvarnare i mer än 70% av dödsbränderna. Över hälften av de döda var äldre personer över 60 år.
En riskanalys har till uppgift identifiera, värdera och prioritera risker, med avsikt att eliminera, förebygga eller reducera konsekvenserna av skaderiskerna.
Företag bör upprätta en riskanalys med inriktning på anläggningens sårbarhet vid en brandskada. Tillvägagångssättet vid en riskanalys kan vara:
Dafo erbjuder utbildning för personer som utför arbeten som orsakar uppvärmning på tillfällig arbetsplats. Här kan du läsa mer och anmäla dig till kursen Brandfarliga heta arbeten!
Vid riskanalysen bedömer man först vilka brandrisker som finns. För att fastställa riskerna bör en riskinventering göras.
Eventuellt kan man ta hjälp av en besiktningsman för inventeringen. Det är ofta bra med en oberoende person med andra erfarenheter som kan ge sin syn på de risker som finns i verksamheten.
Statistik över vanliga brandorsaker och brandstiftare kan ge en god vägledning för att finna brandriskerna. Se separat kapitel.
Tillbudsrapportering är också en mycket viktig och bra metod för att fastställa risker. Många stora skador har föregåtts av flera tillbud och ofta utan att man har noterat och vidtagit åtgärder till följd av tillbuden.
Riskkostnaden beräknas som sannolikheten för att en skada skall uppstå och kostnaden för skadan.
Skadekostnaden är till stor del beroende av hur stor utbredning en skada beräknas få. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är då:
Skadekostnadernas storlek är inte bara förlorad egendom. Även kostnader som produktionsstopp och förlorade marknadsandelar avgör anläggningens sårbarhet. Större företag har idag ofta en eller flera anläggningar med en speciell nyckelfunktion, där skadorna till följd av en brand och brandavbrott får stora konsekvenser för andra anläggningar och verksamheter i koncernen och för företaget som helhet.
Ofta anges den beräknade maximala skadekostnaden som EML – Estimated Maximum Loss.
Risker kan inte helt elimineras. Företaget måste därför besluta om vilken risknivå och riskkostnad man kan acceptera. Vid beslut om acceptabel risknivå kan hänsyn tas till:
Vid val av åtgärder skall risk- och skadekostnaden ställas i relation till åtgärdens kostnad.
Modellen beskriver hur de inledande skyddsåtgärderna ger en väsentligt reducerad skadekostnad till en låg kostnad för vidtagna åtgärder. Vid en viss skyddsnivå (x) och totalkostnad (y) kommer ökade skyddsåtgärder att kosta mer än den erhållna besparingen i skadekostnad. Totalkostnaden ökar.
Optimal skyddsnivå är när totalkostnaden är som lägst. Viktigt att beakta i modellen är att i skadekostnaden ingår alla kostnader för avbrott, försämrat rykte, risk för konkurs m m.
Med hänsyn till den acceptabla risknivån görs en bedömning av brandriskerna och beslut om åtgärder fattas. Beroende på i vilket skede en åtgärd sätts in kan man dela in åtgärderna i följande:
Åtgärderna kan också delas in i tekniska, administrativa och ekonomiska delar.
En betydelsefull del i det interna brandskyddet är olika byggnads- och brandtekniska installationer. Exempel på skadebegränsande installationer är:
Tekniska installationer behöver inte enbart vara skadebegränsande. Minst lika viktigt är skadeförebyggande åtgärder. Det är svårt att ange förebyggande åtgärder eftersom de är beroende av vilken utrustning som skall skyddas. Ofta gäller det att välja utförande och kvalitet på utrustningen anpassad till användningsområdet.
Några exempel är:
Utöver tekniska åtgärder är arbetsmetoder och rutiner avgörande för att minimera brandskador. Dessa åtgärder brukar benämnas som administrativa och berör frågor som:
Exempel på administrativa åtgärder är t ex:
Ekonomiska åtgärder skall minimera den ekonomiska risken eller förlusten. Det kan vara olika typer av försäkringslösningar eller riskspridning genom dubbla och parallella produktionsprocesser.
År 2007 registrerades 28 000 bränder av försäkringsbolagen. Kostnaden för brandskadorna inklusive avbrott uppgick till 4,8 miljarder. 20 000 av dessa bränder inträffade i bostäder och kostnaden för dessa var ca 1,3 miljarder.
2005 hade 419 bränder en skadekostnad på mer än 1,5 miljoner. Dessa brukar benämnas som storskador.
Försäkringsbolagens statistik för storskador visar att elektrisk utrustning och anlagd brand är den vanligaste brandorsaken. Efter 2005 finns ingen statistik på storskador.
Om alla bränder inklusive de i bostadsmiljö räknas ser statistiken annorlunda ut. Då står åsk- och överspänningsskador för mer än 30% av statistiken. Brand utbryter bara i 10-15% av fallen även om de klassas som brandskador. Skadekostnaderna för dessa är också låga, normalt under 5% av totala skadekostnaden.
Andra vanliga brandorsaker i hem är:
Varje år dör ca 100 personer i bränder. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och den vanligaste orsaken är rökning. I många fall saknas också en fungerande brandvarnare. 2007 saknades brandvarnare i mer än 70% av dödsbränderna. Över hälften av de döda var äldre personer över 60 år.
Med hjälp av en brandkonsult säkerställer du att brandskyddet utformas optimalt och uppfyller lagar och regler. Vi står till tjänst med allt från mindre brandskyddsinventeringar till stora brandorsaksutredningar.
I Sverige omkommer ca 100 personer pga brand, varje år. Det finns flera typer av brandrisker att vara medveten om så att sådana olyckor kan förhindras.
Ansvarig för verksamheter och fastigheter är enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ansvarig för att ett fullgott och löpande brandskyddsarbete sker.
SBA aXess är ett system som effektiviserar och höjer kvaliteten på det systematiska brandskyddsarbetet.