Ett brandlarm kan vara utformat på många olika sätt och efter olika regelverk och specifikationer. Det består av följande delar

• Detektor som känner av och indikerar brand.
• Larmtryckknapp (bibrandskåp) för manuell aktivering av brandlarm.
• Larmdon – sirener, blixtljus och andra typer av optiska och akustiska larmdon.
• Högtalaranläggning – som alternativ och komplement till optiska och akustiska larm används alltmer talade larmmeddelanden.
• Centralapparat – elektronikcentral som övervakar anläggningen samt styr och larmar för brand och felfunktion.
• Larmöverföring – från centralapparaten kan fel- och brandlarm sändas t.ex till SOS larmcentral. Larmöverföring kan också skickas till annan larmcentral eller t.ex personsökare.
• Orienteringsritningar – ritningar över byggnaden med de olika detektorerna och larmzonerna inritade. Används av t.ex räddningstjänsten för att fastställa var i byggnaden ett larm kommer ifrån.

Olika typer av detektorer

Värmedetektorer

Känner av en given maxtemperatur eller en temperaturstegring.

Rökdetektorer

Larmar för synliga eller osynliga partiklar i luften. Två funktionsprinciper finns för rökdetektorer – optiska som mäter ljusflödet i luften och joniserande som mäter elektrisk ledning i luft.

Flamdetektorer

Indikerar brand genom att mäta ultraviolett eller infraröd strålning.

Röksugsystem (samplande system)

En variant på rökdetektering då luften sugs in till en central mätenhet som analyserar partikeltätheten i luften. Dessa detektorer kan göras mycket känsliga och kan lämna information och förlarm vid flera nivåer.

Larmsektioner och adresserbara detektorer

En större byggnad delas normalt in i olika sektioner. Detektorerna i en sektion kopplas på samma slinga och vid larm indikerar larmcentralen vilken sektion av byggnaden som larmet kommer ifrån. Andra larmsystem har adresserbara detektorer så att varje detektor har en egen identitet. Vid larm indikeras då vilken detektor som har aktiverats.

Olika typer av larmgivning
Beroende på hur larmgivning är arrangerad brukar man tala om olika typer av larm.

Förvarningslarm

Larm ges internt till vissa personer. Det kan t.ex vara på fartyg och varuhus där man vill kontrollera larmet och vidta åtgärder innan brandlarm ges och utrymning påbörjas.

Utrymningslarm

Vid brand ges larm internt i byggnaden så att personer kan utrymma.

Brandlarm

Larm med vidarekopplad larmfunktion så att t.ex räddningstjänsten, en industribrandkår eller liknande brandsläckande enhet larmas.

Definitionerna är ibland inte helt entydiga och vissa larminstallationer kan kopplas så att de fungerar på ett vis dagtid och annorlunda nattetid då byggnaden är obemannad.

Regler och standard
SBF har givit ut regler för brandlarm SBF 110 (tidigare RUS 110). SBFs regler utarbetades och publicerades tidigare av Försäkringsförbundet och tillämpades huvudsakligen på större anläggningar eller då ett försäkringsbolag krävde att ett brandlarm installerades. Flertalet anläggningar är dock installerade utan krav från försäkringsbolag och inte i enlighet med SBFs regler. Det finns även ett flertal europastandarder med regler för de enskilda komponenternas utformning och funktion.