Brandskyddsarbete för företag

Vem är ansvarig för brandskyddet?

Beroende på hur stort företaget är och vilken verksamhet som bedrivs finns olika funktioner inom brandskyddsverksamheten. Större industrier kan ha en egen brandstyrka och dessutom flera brandskyddsgrupper. På ett litet företag med bara några få anställda kan VD eller annan person utföra merparten av brandskyddsarbetet. Normalt kan dock följande funktioner och ansvarsområden särskiljas:

Företagsledning

Arbetsgivare är i likhet med vad som gäller andra arbetarskyddsfrågor huvudansvarig. VD eller styrelsen bär det juridiska ansvaret för brandskyddet. I större företag delegeras brandskyddsansvaret i allmänhet till en brandskyddsledare eller -chef. Företagets ledning har dock alltid en viktig roll i att besluta om brandskyddspolicyn mot bakgrund av företagets riskbild. Det är också ledningens sak att tillsätta de resurser som krävs för att uppnå det brandskydd man har beslutat om. Viktigt att beakta är också att det är mycket svårt att bedriva ett bra brandskyddsarbete utan en engagerad företagsledning som driver på.

Brandskyddsansvarig, brandskyddschef

Brandskyddsansvarig leder det löpande brandskyddsarbetet. Det är den person på företaget som skall ha bäst kompetens inom området. Några av arbetsuppgifterna är:

• Organisera och planera företagets brandsäkerhet.
• Tillsätta och utbilda utrymningsledare, brandskyddskontrollanter och andra brandskyddsfunktioner.
• Besluta om brandsäkerhetsåtgärder
• Ansvara för brandsyneverksamheten på företaget.
• Ansvara för externa kontroller, besiktningar och entreprenader inom brandskyddsområdet.

Utrymningsledare

Utrymningsledare är ansvarig för utrymning inom ett visst område, t ex en verkstad eller ett våningsplan. Han eller hon skall följa upp att utrymningen fungerar och att inga blir kvar. Efter utrymning räknar hen in personerna vid återsamlingsplatsen och informerar berörda om skador, saknade m m.

Brandskyddskontrollant

Kontrollanten utför den löpande kontrollen av brandskyddet. Det sker normalt en gång i månaden och arbetet bedrivs enligt uppgjorda checklistor. Fel och brister rapporteras till brandskyddsansvarig.

Skyddsombud och skyddskommitté

Brandskyddsfrågor skall hanteras som övriga arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud företräder arbetstagarna i diskussioner med företagsledningen. Skyddsombudet skall kontrollera och rapportera brister i säkerhet och arbetsmiljö. På större arbetsplatser med en skyddskommitté kan denna handlägga och utreda flera brandskyddsfrågor.

Planer och planering

Beroende på anläggningens utformning måste saker som larmgivning, utrymning och släckinsatsen planläggas.

Larmplan

Larmgivningen är viktig och måste vara noggrant planerad i förväg.
Den omfattar t ex:

• hur larm skall ges
• vem eller vilka som larmas
• hur vidare utlarmning, varning ges

Vid upprättande av larmplanen kan andra som berörs av planen samverka. Det kan t ex gälla andra företag i samma byggnad, myndigheter, räddningstjänst, sjukhus m m.

Utrymningsplan

Utrymningsplanen redovisar på ett överskådligt sätt hur utrymning skall ske och var återsamlingsplatser finns. Ofta anger den också var släckutrustning finns.

Insatsplan

Insatsplan anger hur släckinsatsen skall bedrivas. Det är viktigt att en insatsplan finns på större och mer komplicerade anläggningar. På platser med mycket brand- eller hälsofarlig utrustning är det extra viktigt att detta upptas på planen. Den upprättas av eller i samverkan med räddningstjänsten.

Enligt lagen om skydd mot olyckor är verksamhetsansvarig och ägare till en byggnad ansvarig för att det finns ett systematiskt brandskyddsarbete. För att underlätta ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) kan du ta oss på Dafo till hjälp. Läs mer om SBA här!

Viktiga brandskyddsregler för företag

För att minimera brandrisker i verksamhetslokaler behöver tydliga regler och rutiner fastställas. Nedan följer fem särskilt viktiga områden där riktlinjer bör finnas som en del av det systematiska brandskyddsarbetet.

Trafik och parkering

Felparkerade fordon kan försvåra eller blockera räddningstjänstens framkomst vid en nödsituation. Därför bör företaget:

• Tydligt markera brandvägar och uppställningsplatser
• Informera personal och besökare om parkeringsregler
• Säkerställa att parkeringsytor inte blockerar utrymningsvägar eller brandposter 
• Vid behov sätta upp fysiska hinder eller skyltar som begränsar otillåten parkering

Ett korrekt planerat trafikflöde och parkeringssystem ökar säkerheten och möjliggör snabb insats från räddningstjänsten.

Brandsektionerande dörrar

Dörrar som utgör en del av byggnadens brandcellsindelning spelar en avgörande roll för att förhindra brandspridning.

Dessa dörrar:

• Ska alltid vara stängda eller stängas automatiskt vid brand
• Får aldrig hållas öppna med kilar, snören eller andra provisoriska lösningar
• Ska kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de fungerar enligt krav

Brandsektionerande dörrar är ofta utrustade med elektromagnetiska uppställningsanordningar kopplade till brandlarmet eller enskilda detektorer. Dessa måste testas och underhållas enligt leverantörens anvisningar. 

Renhållning

Bristande ordning och reda ökar risken för brand och försvårar en säker utrymning. Företag bör:

• Upprätta rutiner för regelbunden städning av samtliga utrymmen
• Säkerställa att utrymningsvägar och tekniska utrymmen hålls fria från brännbara och hindrande föremål
• Undvika ansamling av brännbart material, särskilt i trånga eller dolda utrymmen
• Ha tydliga rutiner för avfallshantering, särskilt vid hantering av brandfarligt material

Goda renhållningsrutiner är en enkel men effektiv åtgärd för att minska brandriskerna.

Rökning

Rökning på olämpliga platser är en vanlig orsak till bränder. För att minimera risken bör företaget:

• Förbjuda rökning i och i anslutning till byggnader
• Hänvisa till särskilda, säkra rökområden med brandsäkra askkoppar
• Kontrollera att askkoppar töms regelbundet och står på obrännbart underlag
• Informera nyanställda och besökare om företagets rökpolicy

Det är viktigt att denna policy är en del av det övergripande brandskyddsarbetet och att den efterlevs konsekvent.

Heta och brandfarliga arbeten

Heta arbeten, såsom svetsning, kapning eller arbete med varmluftspistoler, innebär förhöjd brandrisk och kräver strikt kontroll.

Företaget ska:

• Säkerställa att alla som utför heta arbeten har giltigt certifikat (t ex Heta Arbeten)
• Upprätta tillståndsblankett inför varje arbete
• Utse brandvakt och säkerställa att brandsläckningsutrustning finns till hands
• Genomföra riskbedömning och vidta skyddsåtgärder, t ex brandfiltar och täckmaterial
• Kontrollera arbetsplatsen efter avslutat arbete (efterbevakning i minst 1 timme)

Ett korrekt tillståndsförfarande och utbildad personal är avgörande för att minimera brandrisken vid heta arbeten. Se till att utbilda personal inom Heta Arbeten. Läs mer om kursen Heta brandfarliga arbeten och anmäl er till kommande utbildning!

Drift- och underhållsrutiner i brandskyddsarbetet

En betydelsefull del i det interna brandskyddet är att olika brandtekniska installationer och andra detaljer är tillförlitliga och fungerar. För att säkerställa detta måste provnings- och underhållsrutiner finnas.

Så säkerställs tillförlitligt brandskydd

Information om hur ofta kontrollerna skall ske kan i tillämpliga delar hämtas ur följande informationskällor:

• SBF-regler och aktuella standarder 
• Leverantörens anvisningar 
• Rimlighetsbedömning

Exempel på funktionskontroller

• Brandlarmanläggning enligt SBF 110:6
• Sprinkler enligt SBF 120:4
• Förstahandsbrandskydd, släckare och brandposter
• Brandgasventilation i trapphus och hisschakt
• Brandgasventilation i största allmänhet då det kan beröra förråd och garage
• Nödbelysning
• Belysning för vägledande markeringar
• Självstängande dörrar uppställda på magnet
• Brandgasspjäll
• Övrig brandskyddsutrustning i luftbehandlingsinstallationer
• Utrymningslarm och utrymningsrutiner
• Utformning av utrymningsvägar
• Dörrbeslag i utrymningsvägar
• Aktuell larminstruktion i receptionen
• Tillträdesvägar för räddningsfordon är framkomliga och vid behov snöröjda
• Lokal räddningsmateriel och första hjälpen-utrustning intakt.

Frekvens för kontroller och underhåll

Ofta utförs kontrollerna mellan 1 – 4 gånger per år eller i vissa fall månatligen. Funktionskontroll årligen och egenkontroll 2 gånger eller fler per år. Förutom befintliga regler och anvisningar kan en risk- och konsekvensbedömning samt eventuell skadehistorik vara vägledande vid fastställandet av kontrollfrekvensen. Behovet är styrande. Grundläggande är att funktionskontroll och underhåll genomförs regelbundet och att utföraren har tillräckliga kunskaper.

Dokumentation och uppföljning

Instruktion bör upprättas för varje objekt innehållande syfte/mål, funktion, provmetod, provningsintervall och utförare. Uppföljning av genomförda kontroller, provningar och åtgärder görs årligen av den brandskyddsansvarige. Se mer information om uppföljning under fliken Uppföljning.

Uppföljning av externa samt interna åtgärder