Arbetsmetoder vid arbete på höjd
Fallförhindrande system (Restraint)

Att arbeta i ett fallförhindrande system, innebär att man aldrig kan nå riskområdet. Riskområdet när vi talar om fallskydd är kanten eller där vi riskerar att falla till en lägre nivå. Ett fallförhindrande system är alltid att föredra, om man har möjlighet att jobba enligt den arbetsmetoden.
Arbetar man i ett fallförhindrande system, så elimineras många av riskerna. Arbetar man i ett område där frihöjden inte kan uppnås, så måste man arbeta i ett fallförhindrande system. När jag sträcker ut kopplingslinan (block, rep, falldämparlina etc.), så kan jag inte falla ut över kanten. Utrustningen ska stoppa mig innan jag når riskområdet, viket är kanten i det här fallet. Jag kan nå kanten med mina händer, men kroppen kan inte komma tillräckligt nära för att falla ut över kanten.
Exempel på lämpliga situationer att arbeta i ett fallförhindrande system: Platta tak, eller tak med svag lutning. Valvkanter och plattbärlag/bjälklag. Arbetar vi i ett fallförhindrande system, så spelar det ingen roll vad vi har för minsta frihöjd på utrustningen, då vi aldrig kan falla i utrustningen. Utrustningen ska stoppa oss från att nå riskzonen
Uppfångande system (Fall Arrest)

I vissa situationer så går det inte att arbeta i ett fallförhindrande system och då måste vi arbeta i ett uppfångande system. Där jag tillåts att falla och där utrustningen dämpar/bromsar mitt fall, så jag som användare maximalt utsätts för 6kN. 6kN är en kraft, om vi översätter det till kg, så blir det lite drygt 600kg (1kN = 101,97kg).
Risker som jag måste ta i beaktande med att falla i ett uppfångande system är exempelvis:
- Att jag blir hängandes i utrustningen och måste kunna bli räddad.
- Frihöjden – Tillgängligt fritt utrymme under användarens fotnivå (vertikalt avstånd till nästa nivå utan hinder. Inkl. 1m säkerhetsavstånd).
- Att jag slår mig i själva fallet.
- Att jag utsätts för krafter upp till 6kN.
Positionering / Stödsystem
Stödutrustning är ett hjälpmedel för att ge stöd och kunna positionera sig i arbetet. Man får aldrig falla i en stödutrustning, då den saknar en falldämpande effekt. Det används alltid tillsammans med ett uppfångande system, som en backup.
Enligt AFS 2023:11 13§ skall fallskydd användas då det finns påkörningsrisk och när riskbedömningen påtalar behovet. Undersök och riskbedöm.
I en lift sitter förankringen i knähöjd eller lägre. Detta är för att du ska förhindras att kastas ur arbetsplattformen. Tänk på lokala föreskrifter, vissa företag kräver alltid fallskydd i liftar.

Fallförhindrande system (Restraint)

Att arbeta i ett fallförhindrande system, innebär att man aldrig kan nå riskområdet. Riskområdet när vi talar om fallskydd är kanten eller där vi riskerar att falla till en lägre nivå. Ett fallförhindrande system är alltid att föredra, om man har möjlighet att jobba enligt den arbetsmetoden.
Arbetar man i ett fallförhindrande system, så elimineras många av riskerna. Arbetar man i ett område där frihöjden inte kan uppnås, så måste man arbeta i ett fallförhindrande system. När jag sträcker ut kopplingslinan (block, rep, falldämparlina etc.), så kan jag inte falla ut över kanten. Utrustningen ska stoppa mig innan jag når riskområdet, viket är kanten i det här fallet. Jag kan nå kanten med mina händer, men kroppen kan inte komma tillräckligt nära för att falla ut över kanten.
Exempel på lämpliga situationer att arbeta i ett fallförhindrande system: Platta tak, eller tak med svag lutning. Valvkanter och plattbärlag/bjälklag. Arbetar vi i ett fallförhindrande system, så spelar det ingen roll vad vi har för minsta frihöjd på utrustningen, då vi aldrig kan falla i utrustningen. Utrustningen ska stoppa oss från att nå riskzonen
Uppfångande system (Fall Arrest)

I vissa situationer så går det inte att arbeta i ett fallförhindrande system och då måste vi arbeta i ett uppfångande system. Där jag tillåts att falla och där utrustningen dämpar/bromsar mitt fall, så jag som användare maximalt utsätts för 6kN. 6kN är en kraft, om vi översätter det till kg, så blir det lite drygt 600kg (1kN = 101,97kg).
Risker som jag måste ta i beaktande med att falla i ett uppfångande system är exempelvis:
- Att jag blir hängandes i utrustningen och måste kunna bli räddad.
- Frihöjden – Tillgängligt fritt utrymme under användarens fotnivå (vertikalt avstånd till nästa nivå utan hinder. Inkl. 1m säkerhetsavstånd).
- Att jag slår mig i själva fallet.
- Att jag utsätts för krafter upp till 6kN.
Positionering / Stödsystem
Stödutrustning är ett hjälpmedel för att ge stöd och kunna positionera sig i arbetet. Man får aldrig falla i en stödutrustning, då den saknar en falldämpande effekt. Det används alltid tillsammans med ett uppfångande system, som en backup.
Enligt AFS 2023:11 13§ skall fallskydd användas då det finns påkörningsrisk och när riskbedömningen påtalar behovet. Undersök och riskbedöm.
I en lift sitter förankringen i knähöjd eller lägre. Detta är för att du ska förhindras att kastas ur arbetsplattformen. Tänk på lokala föreskrifter, vissa företag kräver alltid fallskydd i liftar.
