Att en brand upptäcks tidigt är en förutsättning för att hinna utrymma och för att kunna påbörja släckning eller vidta andra åtgärder för att begränsa brandens konsekvenser.
Det automatiska brandlarmet en viktig del i brandskyddet. Vid ett tidigt larm kan det räcka med en handbrandsläckare för att släcka och personer hinner utrymma innan risk för personskada uppstår.
Brandlarm utformas enligt regelverket SBF 110 och ska installeras av godkänd anläggarfirma.
En brandlarmanläggning kan vara heltäckande och då övervakas samtliga rum i byggnaden. Alternativt kan larmet utformas som delskydd och då kan t ex enbart korridorer i utrymningsvägar skyddas.
Ett brandlarm kan vara utformat på många olika sätt. Det består normalt av följande delar:
Brandlarm kan vara konventionella eller adresserbara.
En konventionell brandlarmsanläggning kännetecknas av att den delas upp i flera sektioner. Varje sektion är ofta en brandcell och omfattar vanligtvis mellan 1 till 32 detektorer. Sirenerna kopplas på separata larmutgångar. Vid larm indikeras från vilken sektion larmet kommer, men till skillnad från adresserbara system kan man inte se i centralen från vilken specifik detektor larmet kommer.
Adresserade brandlarmsystem har den stora fördelen att varje larmenhet i systemet har en unik adress. Direkt i centralpanelen kan man därför se exakt vilken detektor som gett upphov till larm. I en adresserbar anläggning kopplas detektorer, larmknappar, larmdon m m på en gemensam slinga med en databuss där varje komponent har en egen adress. Vid larm kan man se vilken detektor eller larmknapp som har aktiverats. Det underlättar också installation och kabeldragning och varje larmdon eller styrning kan få en egen programmering för aktivering.
Känner av en given maxtemperatur eller en temperaturstegring.
Larmar för synliga eller osynliga partiklar i luften. Två funktionsprinciper finns för rökdetektorer – optiska som mäter ljusflödet i luften och joniserande som mäter elektrisk ledning i luft.
Indikerar brand genom att mäta ultraviolett eller infraröd strålning.
En variant på rökdetektering då luften sugs in till en central mätenhet som analyserar partikeltätheten i luften. Dessa detektorer kan göras mycket känsliga och kan lämna information och förlarm vid flera nivåer.
En större byggnad delas normalt in i olika sektioner. Detektorerna i en sektion kopplas på samma slinga och vid larm indikerar larmcentralen vilken sektion av byggnaden som larmet kommer ifrån. Andra larmsystem har adresserbara detektorer så att varje detektor har en egen identitet. Vid larm indikeras då vilken detektor som har aktiverats.
Beroende på hur larmgivning är arrangerad brukar man tala om olika typer av larm.
Larm ges internt till vissa personer. Det kan t ex vara på fartyg och varuhus där man vill kontrollera larmet och vidta åtgärder innan brandlarm ges och utrymning påbörjas.
Vid brand ges larm internt i byggnaden så att personer kan utrymma.
Larm med vidarekopplad larmfunktion så att t ex räddningstjänsten, en industribrandkår eller liknande brandsläckande enhet larmas.
Definitionerna är ibland inte helt entydiga och vissa larminstallationer kan kopplas så att de fungerar på ett vis dagtid och annorlunda nattetid då byggnaden är obemannad.
SBF har givit ut regler för brandlarm SBF 110 (tidigare RUS 110). SBFs regler utarbetades och publicerades tidigare av Försäkringsförbundet och tillämpades huvudsakligen på större anläggningar eller då ett försäkringsbolag krävde att ett brandlarm installerades.
Flertalet anläggningar är dock installerade utan krav från försäkringsbolag och inte i enlighet med SBFs regler. Det finns även ett flertal europastandarder med regler för de enskilda komponenternas utformning och funktion.
I Arbetsmiljöverkets kungörelse Arbetsplatsens utformning AFS 2009:02 finns regler som anger att larm skall finnas i arbetslokal där brand, syrebrist, gasutströmning innebär en risk för olycksfall eller ohälsa.
För brandlarmanläggning skall finnas en utsedd anläggningsskötare. Personen bör ha utbildning som anläggningsskötare och ha kunskaper för aktuell anläggning.
Larmanordning skall kontrolleras regelbundet. Normal tillsyn inklusive en enklare funktionskontroll skall ske minst en gång per kvartal och utförs normalt av anläggningsskötaren.
Årligen skall underhåll utföras också en fullständig funktionskontroll genomföras. Det sker normalt av extern servicelämnare.
Läs mer om underhåll och service här!
En brandlarmanläggning kan vara heltäckande och då övervakas samtliga rum i byggnaden. Alternativt kan larmet utformas som delskydd och då kan t ex enbart korridorer i utrymningsvägar skyddas.
Ett brandlarm kan vara utformat på många olika sätt. Det består normalt av följande delar:
Brandlarm kan vara konventionella eller adresserbara.
En konventionell brandlarmsanläggning kännetecknas av att den delas upp i flera sektioner. Varje sektion är ofta en brandcell och omfattar vanligtvis mellan 1 till 32 detektorer. Sirenerna kopplas på separata larmutgångar. Vid larm indikeras från vilken sektion larmet kommer, men till skillnad från adresserbara system kan man inte se i centralen från vilken specifik detektor larmet kommer.
Adresserade brandlarmsystem har den stora fördelen att varje larmenhet i systemet har en unik adress. Direkt i centralpanelen kan man därför se exakt vilken detektor som gett upphov till larm. I en adresserbar anläggning kopplas detektorer, larmknappar, larmdon m m på en gemensam slinga med en databuss där varje komponent har en egen adress. Vid larm kan man se vilken detektor eller larmknapp som har aktiverats. Det underlättar också installation och kabeldragning och varje larmdon eller styrning kan få en egen programmering för aktivering.
Känner av en given maxtemperatur eller en temperaturstegring.
Larmar för synliga eller osynliga partiklar i luften. Två funktionsprinciper finns för rökdetektorer – optiska som mäter ljusflödet i luften och joniserande som mäter elektrisk ledning i luft.
Indikerar brand genom att mäta ultraviolett eller infraröd strålning.
En variant på rökdetektering då luften sugs in till en central mätenhet som analyserar partikeltätheten i luften. Dessa detektorer kan göras mycket känsliga och kan lämna information och förlarm vid flera nivåer.
En större byggnad delas normalt in i olika sektioner. Detektorerna i en sektion kopplas på samma slinga och vid larm indikerar larmcentralen vilken sektion av byggnaden som larmet kommer ifrån. Andra larmsystem har adresserbara detektorer så att varje detektor har en egen identitet. Vid larm indikeras då vilken detektor som har aktiverats.
Beroende på hur larmgivning är arrangerad brukar man tala om olika typer av larm.
Larm ges internt till vissa personer. Det kan t ex vara på fartyg och varuhus där man vill kontrollera larmet och vidta åtgärder innan brandlarm ges och utrymning påbörjas.
Vid brand ges larm internt i byggnaden så att personer kan utrymma.
Larm med vidarekopplad larmfunktion så att t ex räddningstjänsten, en industribrandkår eller liknande brandsläckande enhet larmas.
Definitionerna är ibland inte helt entydiga och vissa larminstallationer kan kopplas så att de fungerar på ett vis dagtid och annorlunda nattetid då byggnaden är obemannad.
SBF har givit ut regler för brandlarm SBF 110 (tidigare RUS 110). SBFs regler utarbetades och publicerades tidigare av Försäkringsförbundet och tillämpades huvudsakligen på större anläggningar eller då ett försäkringsbolag krävde att ett brandlarm installerades.
Flertalet anläggningar är dock installerade utan krav från försäkringsbolag och inte i enlighet med SBFs regler. Det finns även ett flertal europastandarder med regler för de enskilda komponenternas utformning och funktion.
I Arbetsmiljöverkets kungörelse Arbetsplatsens utformning AFS 2009:02 finns regler som anger att larm skall finnas i arbetslokal där brand, syrebrist, gasutströmning innebär en risk för olycksfall eller ohälsa.
För brandlarmanläggning skall finnas en utsedd anläggningsskötare. Personen bör ha utbildning som anläggningsskötare och ha kunskaper för aktuell anläggning.
Larmanordning skall kontrolleras regelbundet. Normal tillsyn inklusive en enklare funktionskontroll skall ske minst en gång per kvartal och utförs normalt av anläggningsskötaren.
Årligen skall underhåll utföras också en fullständig funktionskontroll genomföras. Det sker normalt av extern servicelämnare.
Läs mer om underhåll och service här!
Expert WES trådlöst mobilt brandlarm
Nuria är fullt kompatibel med samtliga av Apollos adresserbara produkter och protokoll, som har egenskaper som ett modernt brandlarmsystem bör ha. Apollos nya CoreProtocol och produktserien Soteria ger den allra senaste teknologin inom branddetektering.
Adresserade brandlarmsystem har den stora fördelen att varje larmenhet i systemet har en unik adress. Direkt i centralpanelen kan man därför se exakt vilken detektor som gett upphov till larm.
Brandlarm ska kontrolleras regelbundet. Det är ett krav enligt försäkringsbolagens bestämmelser SBF110.
Ett aspirerande brandlarmsystem (s k samplingssystem) analyserar omgivningsluften för rökpartiklar via ett rörsystem. De lämpar sig vid större anläggningar så som tunnlar, stora datorhallar eller lager, där punktdetektering med konventionella rökdetektorer kan vara svårt eller omöjligt.
Förlust av data och stillestånd är två av de mest kostbara olyckor som kan drabba en verksamhet. Brand i kritiska utrymme kan få mycket stora konsekvenser. I många fall skyddas därför dessa rum med ett automatiskt gassläcksystem.
En konventionell brandlarmsanläggning kännetecknas av att den delas upp i flera sektioner. Varje sektion är ofta en brandcell och omfattar vanligtvis mellan 1 till 32 detektorer.
Avsedd för UTC konventionellt brandlarm